En av mina kompisar kallar det för rekyl, det som kommer efter dödsfallen och allt praktiskt. När man sätter sig ner och känner efter, saknar och verkligen ger sig tid att vara ledsen. Rekylen är något oundvikligt och ter sig annorlunda för alla sörjande. För min del kom den i två omgångar men då har jag även haft två förluster. Första gången fick jag rycka upp mig och ta hand om min pappa som blev sjuk och nu när han gått bort fick jag verkligen en stor rekyl av allt som varit.
Läste din sorgliga och välskrivna historia på Cancerkompisar. Så tragiskt och sorgligt att du mist båda dina föräldrar i så unga år. Förstår om det är jobbigt att ta sig igenom sorgearbetet och att saknaden är jättestor. Men jag är säker på att båda dina föräldrars högsta önskan var att du ska vara glad och lycklig.
SvaraRaderaJag har också mycket allvarlig cancer i familjen och det är jättejobbigt.
Önskar dig all lycka.
Tack =) Det känns bra att dela historien i det forumet.
SvaraRaderaMin lycka är nog allt de hade önskat sig och jag jobbar på det. Det kommer att ta ett tag och det blir säkert både steg fram, bak och åt sidan. Men tids nog blir det bra.
Det är så tråkigt med cancer. Kämpa på!